elvatjugoett

Första semesterveckan har passerat. Idag är det sommarens segaste söndag. Jag vaknade nyss. Jag vinklade persiennerna, kikade ut  och såg en gråmulen himmel. Jag vinklade tillbaka persiennerna och kröp upp i soffan. I går följde jag efter viss tvekan med J på kräftskiva/grillfest hemma hos vänner till honom, ett par som bor i ett hus ute på landet utanför Kalmar. Tanken på att jag skulle känna en tjugondel av dem som var där fick mig att tveka men jag följde med och det gick bättre än jag trodde. Pratade med K på msn innan vi skulle åka dit och hon var så klok, hon sa -har du klarat att under en hel sommar prata med turister och andra helt okända människor ska du väl klara en kväll med ett gäng förmodligen mycket trevliga människor. Och ja, jag pratade ju inte med alla men de jag pratade med var faktiskt mycket trevliga och inte alls något att vara rädd för. Vissa hade jag ju till och med träffat förr. Jag är stolt över att jag inte stoppades av min tvekan och jag är väldigt lycklig att jag fick skratta tillsammans med bland annat L och A igen. Tidigare i veckan överraskade jag föräldrarna genom att cykla från Kalmar hem till dem. Det tog en förmiddag med det var så underbart vackert att cykla genom det öländska landskapet. Stannade hemma fyra dagar och hann med en massa mys, middag i byn med C, springtur med pappa, middag hos farmor och fredagsmys hemma hos N med henne och K. Det har varit en riktigt riktigt bra vecka och nästa vecka kommer förmodligen bli minst lika bra. Imorrn sätter jag mig på tåget till Falkenberg, ska bli så roligt. Återkommer när jag kommer hem därifrån.