Oh there's a whisper in the wind

Två veckor kvar till avfärd idag. Fjorton dagar till sen börjar allvaret :) Vad har hänt sen sist? Idag har jag legat på soffan hela dagen och läst en bok, Lyckans hjul av Kajsa Ingemarsson, absolut ett boktips så här på söndagkvällen! Väldigt lättläst men riktigt bra tyckte jag. I går var jag och E, som var i Kalmar över helgen, och åt på Mamas och Papas, det var riktigt mysigt och supergod mat. Verkligen ett ställe att rekommendera och jag förstår inte varför jag inte har upptäckt det innan.... men men, det får bli ett ställe att besöka igen till sommaren helt enkelt! Försöker att inte tänka alltför mycket på att det kommer dröja till vi ses nästa gång, men jag hoppas såklart på ett besök i Alpland! Annars är man inte längre ifrån varandra än ett telefonsamtal eller mail. Det är många saker nu som jag gör för "sista gången" på ett tag, jag är inte helt tillfreds med det men allting finns ju kvar även om inte jag är här.... :) Även om jag verkligen trivs med min vardag så är det aldrig fel med ett avbrott och lite vidgade vyer, det är jag helt säker på att alla behöver då och då!

Living for the day, worries far away

Snö snö snö. Det går inte att undvika att kommentera vädret som råder för tillfället. Det är helt galet vad det snöar och blåser här på ön och i vad jag har förstått även resten av Sverige. Trots snökaoset har jag idag hunnit med en sväng till metropolen Ljungbyholm, träffat E under ett par timmar som gick alldeles för fort samt klippt mig. Under kvällen har jag sett Mamma Mia för sjuhundrasjätte gången, den är bara SÅ bra. Om jag summerar dagen har den varit alldeles kanon! Håll nu tummarna för att vi inte blir insnöade här ute på landet, i morrn är min tanke nämligen att jag ska fortsätta pricka av en massa grejer på min att-göra-lista, gå på en ansiktsbehandling samt gå på en föreläsning på kvällen om hälsa och mental träning som verkar superintressant!  

It Might As Well Be Spring

Tisdag. Dagarna rinner iväg. Samtidigt som jag vill att det snart ska bli den femtonde vill jag stoppa tiden och bara vara här och nu. Det är motstridiga känslor men jag är på ett oerhört optimistiskt humör just nu. Idag har jag varit hos min lilla farmor, jag rullade därifrån och känner av en sockerchock utan dess like. Men det var det värt. Det var mysigt att prata med henne, lösa korsord och spela kort med radions p4 i bakgrunden och en ljuvlig doft av äppelkaka som kittlade luktsinnet. Helgen var även den mycket lyckad, sushidate med C, 25-årsfirande hos M och massa mys med J. I morgon är planerna att fara över bron för att uträtta lite ärenden som jag har på min att-göra-lista, bland annat ska håret kortas litegrann.

Lay all your love on me

Livet på landet dag...tre. Ja jäklar ,söndag, måndag och tisdag har hunnit passera sen flytten. Tiden går fort när man har roligt sägs det. Livet på landet är kanske inte att jämföra med en komedi men det är helt okej än så länge. Jag har lyckats fylla dagarna utan problem. I går gick hela eftermiddagen åt till massage och en tur till byn. Idag har jag bakat muffins, gått en promenad, småfixat lite samt haft middagen färdig när föräldrarna kom hem från jobbet. Det är inga storartade grejer som händer, inte mycket action, men det är på ett sätt rätt skönt att varva ner totalt. Jag vet ju att det är något annat som väntar inom en snar framtid. Dessutom är mamma och pappa så otroligt glada att jag är hemma och det känns som att det gör att den femtonåriga bortskämda skitungen i mig kommer fram. Därför känns det bra att kunna väga upp det med att laga middag och slänga in en tvätt då och då eller varför inte skotta snö, det behövs när det ser ut som idag :)


I'm alright, I'm just fine

Tar en liten paus i packandet och städandet. Det är nämligen så min fredagkväll kommer att se ut....Men det känns helt okej....just nu. Jag packar ner mitt liv i kartonger och det känns faktiskt en smula märkligt. Jag tittar mig runt i en lägenhet som börjar bli mer och mer tom. I morrn kommer K och fyller den med sina saker och börjar leva sitt liv här. Det kommer nog kännas konstigt att gå härifrån utan att ha en nyckel att låsa med i morgon...Men jag kan inte tänka mig något annat än att det kommer bli hur bra som helst. Hur bra som helst var för övrigt förra veckans resa till Gran Canaria. Flera dagar fyllda med sol, underbara vänner, god mat och massa ny energi! Fina minnen att leva länge på! Om en månad ger jag mig ut på en ny resa, det ska bli otroligt spännande men först blir det lite "semester" på hemmaplan :)


They call us crazy

Nu är näst sista etikrapporten inskickad. Nu återstår det bara att vänta och se vad Lundgren tycker om mina argument om företags sociala ansvar. Nu ska jag ta tag i min packning, i morrn bär det av till Gran Canaria. Det ska bli så härligt att komma iväg, så kul att få träffa E och så skönt att slippa snö och kyla. Jag begär inga sommartemperaturer eller sol från en klarblå himmel. Så länge det är varmare än nollgradigt och jag får vara tillsammans med mina fina E:n är jag nöjd. Nu ska jag stryka några fler saker på min att-göra-lista och sen ska jag fokusera på att jag faktiskt om ungefär tolv timmar ska infinna mig på stationen med en genomtänkt packning. Om en vecka är jag tillbaka i kylan igen. Då är det sista etikrapporten som ska in och sen ska jag få ner lägenheten i flyttkartonger. Gäller att ladda upp batterierna i en vecka nu!


The time is now

Med viss panik i blicken sitter jag här framför datorn på årets andra dag. Jag sitter och tittar ut genom fönstret, ser inte så mycket i mörkret men blickar ut över upplysta fönster här och där i husen mittemot och kalmargrillens röda sken skymtar bakom ett träds vinternakna grenar. Jag får en känsla av att jag är en författare som sitter här och frenetiskt knapprar på tangenterna.  En egensinnig och en smula besynnerlig författare som letar efter inspiration. Fast jag känner mig egentligen inte så egensinnig och inte som någon författare heller. Jag känner mig mer frustrerad. Frustrerad över att jag alldeles för sent har satt igång med etikuppgiften som ska in på måndag. En frustrerad student med skrivkramp är nog närmare verkligheten än en finurlig författare. Ett tomt worddokument, kanelte och geishachoklad. Där har ni min lördagkväll. Men tyck för all del inte synd om mig. Det är självvalt och på ett sätt ganska skönt. Jag har haft ett långt och underbart härligt jullov, inte ägnat skolan en tanke sen den tjugoförste december. Jag har ätit god mat, träffat familj och vänner, läst skönlitterära böcker och bara varit. Att på två dagar knåpa ihop ett etikarbete borde inte vara en omöjlighet. Speciellt inte när jag har en belöning som väntar i form av en resa till Gran Canaria på tisdag morgon =) Wiii vad jag längtar! 

RSS 2.0