So whatever you say, it’s all fine by me

Har suttit och skrivit på några delar av följetången som kallas etikrapport idag men med så fantastiska härligt vinterväder som det har varit idag var jag bara tvungen att ta en promenad runt Lindö.




jag kan inte ens gå utan din luft i mina lungor

Utanför fönstret är det som ett julkort, snö på taken, snö på träden och snö i luften. Alla dem som, till skillnad från mig, inte känt någon julstämning än borde väl i alla fall känna det nu =) 16 luckor är öppnade i julkalendern och december har hittills varit en fantastiskt bra månad! Jag har känt mig lugnare än tidigare och jag har känt mig glad och trots mörkret full av energi. Träning, mysiga fikastunder, spa, födelsedagsmiddagar och fest och vänner har hållt mina energidepåer uppe. Men idag känner jag att det liksom gnager lite, en liten känsla av nervositet för närmsta framtiden gör att golvet under mig svajar lite idag. Och jag vet precis varför. Det är den trygga människan i mig som inte är riktigt tillfreds. Jag tittar mig runt i min lägenhet som verkligen verkligen känns som hemma. En månad till är den mitt hem. Efter den här månaden blir det ett liv i resväska utan den fasta punkt som jag har haft hittills. Egentligen är det jäkligt spännande, vem vet vart det kommer att ta mig?! Det gäller bara att övertyga den trygga delen av mig att det är spännande att inte veta vad som händer! Det är bra med förändring och dessutom finns ju tryggheten kvar. Den här stan och den här lägenheten som känns som mitt hem kommer jag alltid kunna återvända till, jag ska se det som en paus. Det känns bäst så. Och vem vet? I juli kanske jag har ändrat mig, fått andra perspektiv...

my only wish this year

Nu har den slagit till! Som en gnagande oro i magen. Jag pratar givetvis om tentaångesten. Nu är det så dags att dyka upp! Nu när det är försent! Med en dag kvar kommer det inte att gå att panikpressa in någonting i huvudet. Det får gå som det går. Jag är inte helt nöjd med att jag varit så slapp som jag varit. Det är inte likt mig. Jag brukar ha koll. Men det kan bli lite spännande att se hur det går just därför. Jag kanske har hunnit lära mig mer än jag tror. Jag får hoppas på det!

RSS 2.0