elvatjugoett

Första juli. Det är sommar, det är varmt, jag älskar det. Klockan är snart nio och jag har 26 grader i lägenheten och efter en dags jobb känns hela jag något sliten. Sen skolan slutade har jag i princip haft något inbokat varje dag utöver jobbet. En del av mig älskar det. Största delen av mig älskar att ha massor att göra. Att ha kalendern inbokad med roliga saker att se fram emot. Men en liten liten del av mig vill andas lite lugnare. Vill hinna landa. Det är så mycket jag vill hinna, så många jag vill hinna träffa och så mycket som lockar nu när det är sommar. Men nu ikväll så fick jag lite ont i magen, lite dåligt samvete, jag blev stressad. Jag pratade nämligen med K. En kompis som flyttat hit till stan ganska nyligen och som jag inte sett på länge länge. Vi har länge pratat om att ses men det har liksom aldrig klaffat och nu frågade hon igen och det klaffade inte med våra tider nu heller och jag kände irritationen när hon klippte av med ett "jag förstår att du har mycket att göra för du känner fler än jag här men ha det så bra så länge och hör av dig när du kan ses så får vi se om jag kan då hejdå" Så K. Bara så du vet. Jag vill verkligen att dygnet ska ha fler timmar, jag vill hinna med så mycket som möjligt och jag vill inte ha dåligt samvete för att jag inte hinner med allt och alla. Nog om det. Punkt.

Från det negativa till det positiva. I går efter jobbet tog jag en stärkande promenad och en glass på Hasses med fina E, det gav  härlig energi och jag hoppas det blir fler gånger nu i sommar. Och mitt andra fina E som var på besök från Norrköping gav också massa härlig energi (även om måndagen fick spenderas i soffan...). I morrn blir det först jobb sen eventuellt en glass med H och sen personalfest på välbekanta Lammet och grisen. Jag behöver kanske inte säga mer än att jag åker dit för sällskapet och inte för maten.....