elvatjugoett

Det har snurrat i huvudet denna veckan. Tankarna åker runt som i ett pariserhjul, runt runt runt. Samma tankar i samma bana. Det var varit en tuff vecka. Mycket att hålla i huvudet och mycket att hålla isär. Tankarna på sommarjobb har placerat sig i en av korgarna i pariserhjulet och vägrar bestämt kliva av. De sitter kvar som ett tjurigt barn. De snurrar på dagen, de snurrar på natten. Jag snurrar på natten, jag ligger och vrider mig i sängen. Är alldeles klarvaken och väntar på att  jag ska somna av ren utmattning. De sömnlösa nätterna saknar jag Någon som har förmågan att lugna mig och som vet precis hur jag tänker när de jobbiga tankarna spinnar igång. Någon som ligger bredvid , håller min  hand och lyssnar och lugnar. Kanske är det inte bara då jag saknar, egentligen kanske det är oftare än så. Men det är i mörkret, i ensamheten på natten som saknaden blir som mest påtaglig. Det är en smula förvirrat att vara Elisabet just nu. Men det är förmodligen inte mer förvirrat för mig än vad det är för någon annan. Mina tankar snurrar förmodligen inte värre än någon annans. Det är tur att man inte hör allt som andra människor tänker. Tur att vi inte går omkring med en tankebubbla ovanför huvudet som i en serietidning. Eller kanske det inte vore så dumt att då och då kunna höra vad andra människor tänker  för då kanske man skulle märka att man inte är ensam med pariserhjultankar som snurrar runt runt runt.  Jag vet ju egentligen att allt ordnar sig på ett eller annat sätt, det är ju lite av min livsfilosofi annars. Det finns en mening med allt som händer eller inte händer. Det vore inte roligt om man alltid visste vad som skulle hända kommande minut, timme eller dag. Det skulle det faktiskt inte. Nu däremot är min ambition är att ägna kvällens timmar åt att njuta av lugnet. Hoppas ni alla har en riktigt härlig fredag!