Lets forget about the pain

Har precis anlänt till landet igen efter underbara dagar på fastlandet. Nu är det verkligen inte långt kvar, fredag, lördag och sen på söndag sätter jag mig på tåget....wiiii, vilken jäkla utmaning! De senaste dagarna har jag träffat fina vänner och fikat, ätit luncher och middagar och pratat pratat och pratat. Dessutom har jag hunnit mysa massor med J men alltså HERREGUD vad jag kommer att sakna att inte träffa honom lika ofta som jag har gjort nu den senaste tiden!! I dag stog vi och grät och snörvlade i hallen och i morrn kommer det bli ännu värre när vi säger hejdå på riktigt. Ibland önskar jag att vi inte var så känsliga människor. Fast å andra sidan önskar jag inte det... Men det kommer bli bra det här, det vet jag, det kommer bli både kul och utvecklande och det är någonting jag tror att jag behöver. Dessutom så kommer vi kunna prata med varandra varje dag om vi vill, vi kommer bara inte att träffas rent fysiskt lika ofta de kommande månaderna som vi gjort nu. Och inte dör man av att längta heller, det kan till och med vara bra för man uppskattar det man har lite mer....Märks det att jag försöker övertyga mig själv att det här med att åka bort en termin bara är positivt? ;) Jag googlade på bilder på Krems och det verkar väldigt fint så jag hoppas inte jag behöver tjata alltför mkt för att få besök här?! :)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0