elvatjugoett

Med viss panik i blicken sitter jag här framför datorn på årets andra dag. Jag sitter och tittar ut genom fönstret, ser inte så mycket i mörkret men blickar ut över upplysta fönster här och där i husen mittemot och kalmargrillens röda sken skymtar bakom ett träds vinternakna grenar. Jag får en känsla av att jag är en författare som sitter här och frenetiskt knapprar på tangenterna.  En egensinnig och en smula besynnerlig författare som letar efter inspiration. Fast jag känner mig egentligen inte så egensinnig och inte som någon författare heller. Jag känner mig mer frustrerad. Frustrerad över att jag alldeles för sent har satt igång med etikuppgiften som ska in på måndag. En frustrerad student med skrivkramp är nog närmare verkligheten än en finurlig författare. Ett tomt worddokument, kanelte och geishachoklad. Där har ni min lördagkväll. Men tyck för all del inte synd om mig. Det är självvalt och på ett sätt ganska skönt. Jag har haft ett långt och underbart härligt jullov, inte ägnat skolan en tanke sen den tjugoförste december. Jag har ätit god mat, träffat familj och vänner, läst skönlitterära böcker och bara varit. Att på två dagar knåpa ihop ett etikarbete borde inte vara en omöjlighet. Speciellt inte när jag har en belöning som väntar i form av en resa till Gran Canaria på tisdag morgon =) Wiii vad jag längtar!