elvatjugoett

Idag skulle vi vara så otroligt effektiva (tänkte jag). Vi skulle ställa klockan och inte sova halva förmiddagen. Klockan 10 var vi tvungna att befinna oss i vår nya lägenhet för någonstans mellan 10 och 14 skulle helgens möbelbeställning från ikea levereras. Jag hoppades att de skulle dyka upp strax efter 10 så vi kunde skruva ihop möbler fram till Jan började jobba vid 14. Men klockan blev 11 och 12 och ett och två och vi väntade och väntade och väntade. Situationen ser alltså ut som följande: Vi sitter alltså på golvet i ekande tom lägenhet och läser lite gamla reklamblad, småpratar och väntar. Nog för att jag kan sova överallt, hårt trägolv inget undantag men att sova i flera timmar hade inte ens jag ro till :) Runt 15 dök äntligen tre svettiga och buttra kroater upp och baxade upp våra platta paket, madrass och tvättmaskin... 4 trappor upp med liten hiss. Jisses vad jag är glad att vi inte bestämde oss för att greja det där själva och vad glad jag är att jag inte behöver bära möbler hela dagarna som jobb, helt sjukt tungt ju! Hela situationen är lite konstig tycker jag för där kämpar de svettandes med mina möbler och man vill liksom hjälpa till. Men å andra sidan vill jag inte drabbas av ryggskott bara för jag tycker synd om karlarna. Det är ju trots allt deras jobb som de får betalt för (och de utför en tjänst jag betalar för). Det är ju inte direkt så att någon skulle rycka in och hjälpa mig på mitt jobb bara för de tycker synd om mig. Och givetvis hjälpte jag till med det jag kunde som att öppna hissdörren osv. Hur som helst blev det klara efter ett tag men då var jag tvungen att hasta iväg i snålblåsten och duggregnet och skriva kontrakt så något möbelskruvande blev det inte. Och nu sitter jag här med ena handen i en salt och blandat påse och kan.inte.sluta.äta. Summa summarum har jag fått alldeles på tok för lite vettigt gjort idag och dessutom är mitt blodtryck förmodligen för tillfället ohälsosamt högt av all lakrits :) I morrn är den där effektiva dagen tror jag. Jag tog nog fel på dag!